Vi är inte neutrala. Vi är här för att hjälpa andra eftersom vi hoppas att de ska hjälpa oss. Det sa Finlands och Sveriges ambassadörer i Spanien, Sari Rautio respektive Teppo Tauriainen, vid en gemensam pressträff med spanska journalister på Sveriges ambassad i Madrid.
Mötet arrangerades för att de både länderna som inte tillhör försvarsalliansen NATO hade möjlighet att klargör sina länders ståndpunkt genom att möta spanska journalister.
– Som EU-länder eller länder i Norden är vi inte neutrala. I ställer är vi solidariska med våra grannländer och våra samarbetspartners i EU. Om våra grannländer eller andra EU-medlemmar råkar ut för något är vi där för att hjälpa dem. Vi hoppas att andra länder hjälper oss om vi råkar ut för något, sa Sveriges ambassadör Teppo Tauriainen.
Syftet med pressträffen på Sveriges ambassad var att informera spanska medier om hur Rysslands invasion av Ukraina påverkar ländernas säkerhetspolitik. Det ses som ett av de viktigaste politiska budskapen som ambassadörerna för dessa två nordiska länder har avgett i Spanien på flera år, skriver dagstidningen ABC.
– Vi stöder Ukrainas självständighet och suveränitet. Vi ser hur Ryssland attackerar civila och vi stöder de utredningar som görs av den Internationella brottmålsdomstolen för krigsförbrytelser, sa Finlands ambassadör Sari Rautio.
En dag efter Rysslands invasion i Ukraina hotade Vladimir Putin ”med allvarliga politiska och militära återverkningar” om Sverige och Finland går med i Nato. Båda länderna blev medlemmar i EU 1995.
För 20 år sedan övergav Sverige uttrycket neutralitet inom säkerhets- och försvarspolitik. I stället används uttrycket militär alliansfrihet.
– Vi har en mycket nära relation med Nato, ett samarbete som främjar säkerheten i hela Europa. Vi är inga neutrala länder eftersom ett medlemsland i EU inte kan vara neutralt, det råder alltid solidaritet inom EU. Att vara militärt allierad är något annat än att vara neutralt, betonade Sari Rautio.
Båda ambassadörerna berättade att deras länder kommer att öka sina försvarsutgifter till 2 procent av BNP. Finland når den siffran tack vare köpet av stridsflygplanet F-35 från USA, totalt 64 stridsflyg för 8,6 miljarder euro.